Lennart Wikström
Lennart Wikström
lennart@tejarp.se

Upplysningstiden

Det är några år sedan nu, men en vän på besök från vårt stora grannland i söder undrade vad alla lampor i fönstren betydde. Var det koppla­t till någon högtid eller speciellt firande?

Det slog mig då att något som vi kanske tog för självklart, nämligen att ha bordslampor eller hänglampor i så gott som varje fönster kanske var en kulturell särart. Under en lång period var det mer eller mindre standard att ha ett takuttag för en lampa monterat precis innanför fönstret. Och det är klart att kommer man från ett land där det istället är kutym att dra för gardinerna när det skymme­r för att hindra insyn kan våra upplysta fönster framstå som lite annorlunda. För att inte tala om de gigantiska golv-till-takfönster som blivit det nya svarta i våra människoakvarier – allt i vår strävan efter full transparens.

Vad jag svarade? Något i stunden påkommet om mörka vintrar, långt mellan husen på landsbygden och billig el.

Våra hems upplysning är nu på väg att svämma över alla bräddar och håller på att sprida sig även utanför hemmets väggar, så till den milda grad att bevarandebiologer börjat prata om ljusförorening. Med växande välstånd och tillgång till allt billigare och mer energisnåla ljuskällor sprids ljuset till platser och ytor dit det tidigare inte nått. Nattlevande arter förvillas och tror att det fortfarande är dag och daglevande arter börjar bli som vi människor. Vi som tidigare började sänggåendet efter att vi kurat skymning har, numera med hjälp av konstljus, blivit nattaktiva.

Ljus är inte bara ljus, utan en strålningskälla som kan få oönskade effekter utöver den avsedda upplysningen. Med ljus kan vi skapa rum och miljöer som både hjälper oss att konkret finna den rätta vägen och mer bildlikt skänka en estetisk upplevelse. Och ge vår utemiljö – oavsett om det är i staden eller på landet – en ny form eller gestaltning som vi inte kan få när allt flödar i dagsljus. I stadsplaneringen är upplysning också en fråga om att skapa trygga miljöer där vi säkert kan vistas utan att uppleva hotfullt mörker.

Precis som med buller kan ljus också bli till besvär när det befinner sig på fel ställe. Men eftersom vi är dagaktiva störs vi mindre av ljusöverflöde än av buller eller andra föroreningar. Ljuset har också fördelen att utöver de eventuella negativa effekter det kan ha när det alstras inte förefaller ha någon effekt när det väl är släckt. Men det senare är idag omdiskuterat. Vi påverkas även av ljusets kvalitet, inte bara av ljuset som sådant. Vissa våglängder har en dämpande effekt på sömnhormonet melatonin och kan exempelvis fördröja insomnandet.

I en miljö där det nästan aldrig är tyst söker sig många till bullerreservat eller miljöer där frånvaron av människor alstrade ljud är den starkaste attraktionen. På samma sätt kan belysningsreservat bli en ny möjlig attraktion, eller i alla fall ett nytt inslag i stadsplaneringen – under förutsättning att det går att skapa trygga sådana miljöer. Men i mörkret är inte bara alla katter grå. Utan lika svårt som du själv kan ha att se en annalkande fara har också omgivningen att utan särskilda hjälpmedel se dig.

Och ibland känner jag mig tillräckligt upplyst och sluter ögonen för att det som skapar nya syn­intryck helt enkelt blir för mycket.

Som prenumerant har du fri tillgång till alla utgåvor i digital form sedan 2016. Till arkivet!