Lennart Wikström
Lennart Wikström
lennart@tejarp.se

Förebyggande vård

Det är med skötsel av parker och grönområden lite som med maten. Jag kan i dessa tider när alla klagar på att maten blivit dyrare inte låta bli att dra den parallellen. Av vår disponibla inkomst lade vi år 2020 13 procent på inköp av livsmedel. Den största enskilda utgiften för hushållen på 27 procent var för boendet. Resor, läs bilen, och nöjen var ungefär lika stora och tog vardera cirka elva procent av inkomsterna.

När nu räntor och energikostnader stiger slår det hårt mot boendekostnaderna som ofta är fasta eller i alla fall svåra att påverka eller undvika – försök att förhandla ner elpriset. Då är det maten som hamnar i fokus, både för att även livsmedelspriserna stiger, men också för att vi upplever att vi i alla fall kortsiktigt kan påverka vad vi köper i dagligvaruhandeln.

I samhällsbyggnaden är byggnader och infrastruktur de stora kostnaderna. Möjligen kan parker och grönytor belastas med en alternativkostnad för vad man hade kunnat ha i fastighetsintäkter. Men då måste vi intäktsskålen lägga människors välbefinnande, stadsmiljöns resiliens och de långsiktiga effekterna på både lokal- och globalklimat. Ett nyckeltal i en fastighetskalkyl är att kapitalkostnader i form av räntor och avskrivningar utgör cirka fyra femtedelar av de totala kostnaderna, medan drift och underhåll utgör en femtedel.

Självklart ska skötsel av vår parker och grönytor göras resurseffektivt och professionellt. Och precis som att byggnader och infrastruktur måste skötas och underhållas för att bevara deras värden gäller samma sak för våra gröna utemiljöer. Vi har avstått från annan exploatering och investerat i växter, vatten och andra anläggningar. Då får inte de värdena förspillas genom bristande skötsel och underhåll.

Om vi bortser från kärnkraftsindustrin, som uppenbarligen inte förstått avsikten med planerat och förebyggande underhåll så är just det en viktig komponent i våra mest komplicerade tekniksystem. Ingen skulle idag våga gå ombord på ett flygplan om vi inte litade på att det regelbundet plockades isär och underhölls och delar som riskerade att brista i funktion eller gå sönder byttes ut. Samma grundläggande synsätt gäller eller borde i alla fall gälla i en rad andra branscher och sektorer.

Lika viktigt som en god anläggningsplan med val av ­passande växtmaterial och robusta anläggningar är det alltså med en väl genomtänkt skötselplan som innehåller både de rena skötselåtgärderna men också planerat underhåll och utbyte av växter. Träd har en livskurva och behöver ersättas när de åldras och när risker för brukare överstiger skönhetsvärdet. Då ska nästa generation redan vara på väg så att grundtanken med dem kan bevaras. Samma sak gäller även mer kortlivade inslag som buskar, perenner och grönytor, även om planeringshorisonten där är kortare.

Det kan vara frestande att spara in på kostnaderna för skötsel och underhåll av parker och gröna utemiljöer eftersom de kan upplevas som rörliga och kanske inte lika viktiga som för de gråa miljöerna. Men det är minst lika viktigt att vi vårdar och upprätt­håller parker och gröna utemiljöer för att orka och ha intellektuell kapacitet att göra allt det andra.

Som prenumerant har du fri tillgång till alla utgåvor i digital form sedan 2016. Till arkivet!