Lennart Wikström
Lennart Wikström
lennart@tejarp.se

Vårt naturliga beroende

Begränsad rörlighet och utbyte av smittor med endast de närmaste anhöriga i kombination med slopad sjuknärvaro verkar ha gjort susen för folkhälsan. Ja, bortsett från Covid-19, då. Vi är mindre sjuka i andra infektioner, det verkar som om färre äldre har gått bort i den vanliga influensan och enligt vanligtvis välunderrättad kardiologisk expertis har nedvarvningen av arbetslivet minskat incidensen av hjärt- och kärlsjukdomar.
Men i gengäld verkar vi må lite sämre psykiskt av att leva mer socialt isolerade. Relationspsykologer varnar för slitningar i äktenskapet och uppenbarligen hängde smockan luften i Göteborg när den grundlagsskyddade demonstrationsrätten övertrumfade förbudet mot större folksamlingar än 50 personer. Med detta ville jag säga att även om Covid-19-exkluderad folkhälsa skulle ha förbättrats kan det kanske vara si och så med den psykiska folkhälsan.
Sådan tur då att vi inte tvingats till isolering och instängdhet i hemmet, utan faktiskt kunnat bege oss ut i skog och mark och grön utemiljö. Det tål att upprepas många gånger att vi mår bra av att vistas i naturen och gröna miljöer.
På Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst berättade Ann Dolling, SLU i Umeå, och Patrik Grahn, SLU i Alnarp, om grön hälsa och välbefinnande i samspel med skog och trädgård. Ann berättade om hur de utrustat försökspersoner med gps-spårare. Sedan har de följt deras rörelser i ett skogsområde med tillgång till sjö och även kunnat mäta välbefinnande med olika kvalitativa och kvantitativa metoder.
En intressant iakttagelse var att de flesta försökspersoner hade ett likartat rörelsemönster där de i ett allt lugnare tempo utforskade landskapet och till slut sökte upp en plats där de slog sig ner och vilade, det Ann kallade ett smultronställe. Längden på strövturen kunde variera men borde inte understiga 45 minuter. Det var heller inte nödvändigt med vistelse i ett skogslandskap. När väl försökspersonerna betingats på den naturliga avkopplingen kunde liknande effekter på välbefinnandet uppnås inomhus i särskilda utrymmen anpassade just för avkoppling. Skogsbaden kunde alltså under rätt förutsättningar ersättas med en enklare skogsdusch.
Patrik Grahn är välkänd för våra läsare och har arbetat med landskap och miljöpsykologi i närmare tre decennier. Få personer har samma grepp över aktuell forskning och beprövad erfarenhet av naturupplevelsers betydelse för hälsa och välbefinnande. Det gäller inte minst barn och äldre. I sin forskning har Patrik kunnat identifiera vilka specifika kvaliteter som behövs för att förbättra hälsan. Det finns alltså en direkt koppling mellan tillgång till högkvalitativa grönområden och folkhälsa.
Mot bakgrund av denna kunskap och även med insikten om hur högt vi i Norden värderar naturen och naturupplevelser kan jag bara dra en slutsats. Den är att det i alla fall för den svenska folkhälsans vidkommande varit rätt strategi att under rådande pandemi inte ytterligare begränsa människors rörlighet och förhindra regelbunden vistelse i skog och i gröna utemiljöer. Det har skänkt i alla fall mig och mina närmaste anhöriga och vänner en känsla av frihet och viss grad av normalitet. Något som varit nödvändigt för att kunna fortsätta driva våra företag och generera innehåll i våra tidningar.
Att våra läsare dessutom fått mer tid att läsa och fördjupa sig i olika ämnen har varit en bonus som vi hoppas kan sitta i ett tag även efter det att vi finner nya vägar ut ur Corona-våren 2020.

Som prenumerant har du fri tillgång till alla utgåvor i digital form sedan 2016. Till arkivet!