Lennart Wikström
Lennart Wikström
lennart@tejarp.se

Vad är en yta?

Föreställ dig en park i en stadsmiljö. Den är ungefär lika stor som en fotbollsplan, som ju alla vet är den universella ytreferensen. Att en fotbollsplan enligt regelboken kan variera mellan 4 000 och 11 000 kvadratmeter verkar inte bekymra dem som försöker relatera storleken på exempelvis en åker till en global standard. Men låt oss för enkelhetens skull anta att den tänkta fotbollsplanen är cirka 6 000 kvadratmeter.

Om detaljplanen tillåter ska det vara möjligt att bygga ett hus som upptar 60 procent av ytan och som är tre våningar högt. Den totala höjden är naturligtvis beroende på vilken typ av tak huset har, men med tanke på CAD-programmen i dagens arkitekters datorer är det med största sannolikhet platt. Då blir ett trevåningshus med tre meter per våning cirka tio meter högt.

Frågan är om ytan på platsen minskat eller ökat. Med ett platt grönt tak går det att hävda att den gröna ytan på platsen är densamma, även om artsammansättningen förändrats. Lägger vi till balkonger och uteplatser och de växter som med största sannolikt kommer att placeras ut av de boende har de facto den gröna ytan ökat. Med ett trevåningshus som är 80 meter långt, 45 meter brett och tio meter högt får fönsterytan uppta cirka två tredjedelar av fasadytan vilket lämnar cirka 900 kvadratmeter till gröna väggar.

Alltså kan bebyggelse öka den gröna ytan i en stad, även när gröna ytor tas i anspråk.

Det finns såklart en rad invändningar mot ovan r­esonemang. Den första är frågan om kvalitet och att det inte bara handlar om gröna ytor. Den andra handlar om frihetsgrader och när vi väl tagit en yta i anspråk har vi också begränsat vår handlingsfrihet inför framtiden. Den begräsningen uppstod redan när fotbollsplanen i ovan exempel anlades.

Visst kan barn leka på obebyggda tomter mellan höghus i en storstad. Fantasin är obegränsad. Men vi behöver ytor som inte bara är gröna i bemärkelsen bevuxna, utan de måste också vara brukbara. För barn handlar det om lek som kan vara så mycket mer än fotboll och för vuxna om att kunna tillfredsställa behovet av att se och uppleva natur om än skapad. Jag är också övertygad om att vuxna mår extra bra av att se barn leka i den gröna utemiljön, vilket ger ytan ytterligare en dimension.

I spåren av pandemin har vi också kommit att använda våra städer på ett annat sätt. Hemarbete och minskade möjligheter att besöka offentliga lokaler och utskänkningsställen har ändrat vår syn på bostaden. När vi inte längre behöver tillbringa ibland upp till flera timmar om dagen i bil eller kollektivtrafik för att ta oss till jobbet har vi också börjat ställa nya krav på vår närmiljö.

Kontoren som arbetsplats är på väg att bli mycket flexiblare med mindre kontorsyta per anställd och därmed en möjlighet att göra något annat med de ytor som friställs. Det kan innebära att före detta kontor omvandlas till bostäder, något som skulle kunna vitalisera de centrala delarna av våra städer. Men då kommer vi också att behöva ställa nya krav på ytor för människor, för lek och för rekreation, möjliggöranden som skänker kvalitet åt ytorna i våra städer.

Som prenumerant har du fri tillgång till alla utgåvor i digital form sedan 2016. Till arkivet!