14 januari, 2020

Ur senaste numret

Ett tätt samarbete mellan församling och landskapsarkitekter

Norra Vram, Flädie och Borge­by ­kyrko­gårdar. Det är bara några i raden av Svensk kyrkogårds­kultur/PARK i Syds projekt på kyrko­gårdar där de fått uppgiften att skapa och omskapa olika delar, exempelvis minneslundar.

Landskapsarkitekterna Ylva Bolin och Andrée Olsson samt Håkan Åkesson, landskaps­ingenjör och projekteringschef gestaltar och anlägger utemiljöer vid allt från bostads­gårdar till torg. Men kanske att uppdragen på kyrkogårdar är något speciellt, dels handlar det om kulturhistoria och dels ger det något extra.
– Här kan folk finna tröst, det blir en vacker plats som anhöriga kan gå till, menar de.
Samtidigt innebär projekt på kyrkogårdar en ut­maning. Det finns en församling som har sina tankar och att kunna samarbeta med kyrkoherde eller kyrkogårdschef är viktiga delar i processen. Men just det har inte varit något problem i varken Norra Vram, Flädie eller Borgeby. Tvärtom har det varit idéer från kyrkans sida som sedan Ylva, Andrée och Håkan förvaltat och arbetat vidare med.

Från idé till invigning
En annan aspekt är att gestalta ett område på kyrkogården, exempelvis en askgravlund som både ska ge en särskild känsla och vara lättskött. Dessutom finns det ofta önskemål om att platsen ska vara flexibel och kunna byggas ut i framtiden.
– Genom att PARK i Syd och Svensk kyrkogårdskultur är med från idéstadiet till projektet är färdigt med total­entreprenad har vi kunskapen och materialet. Vi tänker några steg innan, säger Håkan Åkesson som också ser det som viktigt att ha en personal med olika slags utbildningar inom trädgård och anläggning.
Det senaste projektet, som invigdes så sent som vid allhelgonahelgen, är förnyelsen av minneslunden vid Norra Vrams kyrka i Bjuvs församling.

Ett helhetsgrepp
– Det var ett projekt som växte från minneslund till något större, säger Ylva och pekar upp mot kyrkans ingång.
Där ligger nu rött tegel i en halvcirkel som harmonierar med tegelgolvet inne kyrkan och allt har hamnat i samma plan i och med att tröskeln sänktes. Därifrån går det sedan stenlagda gångar av betongmarksten i olika riktningar på den gamla delen av kyrkogården och ut mot entréerna. Allt detta är en del i att förbättra tillgängligheten.

Läs mer i tidningen…

Ur senaste numret

Gudaträden tas bort i Skåne

I somras beslutade ­EU-kommissionen att lägga till 17 nya arter inom växt– och djurriket till EU:s förteckning över invasiva arter. På den listas bland annat gudaträdet, Ailanthus altissima och nu begär Läns­styrelsen i Skåne att träden ska utrotas i länet!

Det är framför allt gudaträdets höga ­frö­produktion och förmåga att växa snabbt, där andra trädarter inte trivs, som gör att arten kan bli problematiskt på sikt med ett ­varmare klimat. EU:s förteckning innebär att de inte längre får säljas eller växa i något EU–land.
– Gudaträd är ju inte ett problem i Sverige ännu men i varmare delar av Europa och i USA är arten ett stort ­problem i stadsmiljö där den lätt får fäste i sprickor, betong och asfalt samtidigt som den har ett kraftigt rotsystem som kan förstöra husgrunder, avloppsrör och markbeläggning, säger Nils Carlsson, expert på invasiva främmande arter på Länsstyrelsen i Skåne och ­Naturvårdsverket.

Vad händer nu?
Länsstyrelsen i Skåne kräver att de skånska ­kommunerna och kyrkogårdsförvaltningarna ska inventera hur många gudaträd som finns och sedan komma med förslag om hur de ska bekämpas. Till sitt förfogande har de till och med den 1 februari 2020 på sig att leverera en plan.
– Bakgrunden till vårt utskick är ju att arten nu är förbjuden inom EU och att detta är en tvingande förbuds­lagstiftning. Men vi ser också att detta är en chans att agera i tid vilket vi sällan gör med invasiva arter i Sverige. De senaste 2–3 åren har vi börjat få in ­information om ­blommande och frösättande gudaträd och när arten nu helt plötsligt börjar fröså sig har vi något helt annat att ställa oss till, förklarar Nils.
Eftersom gudaträdet svarar med att producera rotskott när det kapas ned måste hela stubben avverkas med hjälp av kemisk bekämpning.
– Jag vet att även Halland och Blekinge tänker göra något liknande, säger Nils.

Privatträdgårdar berörs
Gudaträd på privat tomt ska också tas bort eftersom även de omfattas av förbudslagstiftningen.
– Länsstyrelsen kommer bedriva tillsyn och om vi hittar gudaträd så får vi ta en diskussion med fastighets­ägaren. Om vi inte följer lagen så kan vi få böta som nation.
Jag förstår att det här väcker känslor och det är ju stora och jättefina träd som behöver tas bort och det kommer att blir dyrt men det kommer bli väldigt mycket dyrare om vi väntar, anser Nils.

Läs mer i tidningen…

Läs även mer om alternativ till gudaträd på sid 34 i tidningen.
Eller klicka här om du är prenumerant för att läsa artikeln digitalt.