Landskapets lappverk av åkrar, stengärden och skånska allmogegårdar har inspirerarat Sydväst arkitektur och landskap i om­gestaltningen av Stora torg i Eslöv. Så lyckad blev ombyggnaden av torget att det belönas med landskapsarkitekturpriset Landmärket – och för kommunen är det nya torget en viktig grundbult i stadens fortsatta utveckling.

Stora torg i Eslöv gör verkligen skäl för namnet: Över hundra meter långt och 65 meter brett utgör det stadens viktigaste offentliga rum och stadskärnans naturliga nav. Just skalan har varit en av utmaningarna i omgestaltningen.

– Vi ville behålla ett torg som både är stort och rymligt med samtidigt litet och mysigt, berättar Niklas Bosrup, landskapsarkitekt och delägare i Sydväst arkitektur och landskap när han förklarar vinnarkonceptet tillsammans med kollegorna Helen Mosseby och Tobias Starck på deras kontor i Malmö.

För att greppa över den jättelika ytan och kommunens alla önskemål för det nya torget hittade landskapsarkitekterna det omgivande landskapet som ett användbart koncept att arbeta efter.

Platsens förutsättningar

– Vår gestaltning bygger på platsens förutsättningar. Vi kände inget behov av att göra främmande ikoniska grejor, utan ville gräva på platsen, säger Helen Mosseby som ansvarat för trappor och murar i projektet.

En del av förändringen på Stora torg märks i valet av gult marktegel som numera ger hela platsen en varm känsla. Valet var inte självklart men landskapsarkitekterna kunde övertyga kommunen efter ett studiebesök till danska Odense där de länge och framgångsrikt använt marktegel.

Läs mer i tidningen…

Som prenumerant kan du även läsa äldre nummer i vårt digitala arkiv.

När landskapsarkitekten Monica Sandberg beskriver gravområden anpassade för barn är de inte sällan naturlika, ombonade och med livfulla inslag och mjukare grönska. En sådan plats finns i Visby där en av landets första barnminneslundar ligger.

På Visby Norra kyrkogård finns en av de första barnminneslundarna – här kallad barnminnesplats – i landet. Den invigdes 2001 och initiativet till platsen kom från sjukhusprästen Astrid Andersson Wretmark vid Visby lasarett. Hon upplevde ett behov av en plats för barn som avlidit i samband med förlossningen, vid missfall eller abort. Hennes erfarenheter och tankar kring att skapa en värdig plats för dessa barn ledde till att barnminnesplatsen kom till.

Norra kyrkogården ligger några kilometer utanför Visbys stadskärna, i en naturmiljö med närhet till hav och naturreservat. Här finns de klassiska kyrkogårdsinslagen: gräsmattor, krattade grusgångar och alléer. Men de nyare områdena präglas av natur, slingrande gångar, vatten, utsikt och ro. Här är varje gravkvarter placerat i en glänta med ängskaraktär.

– Det här är inte bara en minneslund för de som fått sina barn begravda här, utan också en plats dit andra sörjande kan söka sig, säger Klara Holmqvist, kyrkogårdsingenjör vid Visby kyrkogårdsförvaltning.

Diskret estetik

I en av gläntorna finns barnminnesplatsen där gränserna mot intilliggande kvarter är diffusa.

– På barnminnesplatsen finns stenbumlingar som omger gravsättningsområdet, men dessa går knappt att urskilja i det högvuxna gräset. Området är diskret och vi har också valt att inte ha någon skylt som beskriver platsen, det är snarare en naturlig plats men med en bänk och ett konstverk, säger Klara.

Läs mer i tidningen…

Som prenumerant kan du även läsa äldre nummer i vårt digitala arkiv.