17 maj, 2024

Ur senaste numret

Starrbäcksängen – på gränsen till funkis

Det ligger mitt i storstan och bär på en air av funktionalism, trots att den runda stadsplanen blev fastställd så sent som 1987. Storvuxna träd och blommande buskage ger grön känsla. Resultatet blev prisbelönt.

Vi befinner oss i Stockholms stad, i gräns­landet mellan det funktionalistiska Gärdet och Östermalms pampiga sekelskiftesarkitektur, ett par kvarter bort ligger Valhallavägen. Starrbäcksängen heter platsen. Namnet var ingen tillfällighet, fortfarande under 1800-talet var här sumpmark bevuxet med starrgräs; användningen var främst som militärt övningsfält.

Under 1930-talet ingick det i en stadsplan, avsikten var att uppföra en idrottsarena. Den blev aldrig av, marken var inte bara sank utan också fylld av schaktmassor från den tid Tyskbagarbergen blivit stenstad. Starrbäcksängen förblev obebyggd.

Rund Parisinspiration

Efter Stockholm stads övertagande i mitten av 1980-talet blev det slutligen dags att bebygga, arkitekt Aleksander Wolodarski vid stadsbyggnadskontoret satt vid pulpeten. Idén att ansluta den nya bebyggelsen till Gärdets öppna funkiskvarter föll på den bullriga omgivningen, med runda former skulle stadsdelen istället förslutas mot, inte minst, Lidingövägens trafikbuller. Främsta inspirationskällan blev 1920-tals skapelsen La Butte Rouge i utkanten av Paris, en funktionalistisk trädgårdsstad med en centralt belägen damm kringsluten av ringformade hus.

Läs mer i tidningen…

Som prenumerant kan du även läsa äldre nummer i vårt digitala arkiv.

Ur senaste numret

Hon uppskattar bredden i yrket

Edit Stormwalther följde sin längtan efter utmaningar och under studietiden på SLU Alnarp fann hon passionen för vegetation och gestaltning. Nu trivs hon i sin mångsidiga roll på Malmö stad och delar sina erfarenheter och kunskaper med studenter.

Upp och ner för lägenhetstrapporna i Malmö hade Edit Stormwalther, då 25 år och ­brevbärare, tid att fundera på vad hon skulle vilja göra istället. Hon trivdes egentligen väldigt bra med sitt yrke, men hade samtidigt en önskan efter en utmaning.

– Jag längtade efter mer mental stimulans än brevbärarjobbet kunde erbjuda. Innan hade jag också testat på att arbeta som lagerarbetare och förskollärare. För mig var det värdefullt att hinna vara en tid på arbetsmarknaden och känna mig för innan jag bestämde mig för vad jag ville utbilda mig till.

Under studietiden fortsatte Edit arbeta som brev­bärare. Det gav henne en möjlighet att fundera över hur träd­gårdarna hon passerade var utformade och vilket växtmaterial som fanns där.

Besatt av vegetation

Studierna gav henne en bred kunskapsbas och Edit uppskattade allra mest delar som handlade om formlära, vegetation och projektering. Under åren på SLU Alnarp kom hon ett flertal gånger i kontakt med personer anställda vid Malmö stad. Deras tankar om landskapsarkitektur och sätt att arbeta på fängslade och imponerade på Edit och hon bestämde sig för att söka praktikplats där.

Läs mer i tidningen…

Som prenumerant kan du även läsa äldre nummer i vårt digitala arkiv.

Nr 4 2024

Framsida av Tidskriften Landskap nr 4 2024
TEMA Kyrkogård & Mötesplats
Nästa nummer ute 14 juni

Arkiv

Besök oss på

Utemiljöns förvaltning och governance