Den nyrenoverade lekparken i Tungelsta trädgårdspark ska locka leksugna och trädgårdsintresserade till parken och lekplatsen som är en av kommunens ”utflyktslekplatser” – en av fyra lekplatstyper som finns med i Haninges nya lekplatsplan.

Nyligen öppnade den nyrenoverade lekparken i Tungelsta trädgårdspark, Haninge kommun. Det är bara en av alla lekplatser som finns i kommunen och den har rustats upp efter konceptet Nyfiken park, en medborgardialog där besökare får frågor kring hur de vill påverka och utveckla olika parker i kommuner. De synpunkter som kommer in från dialogen blir sedan underlag för ett parkprogram.

Uppgraderad park
I det här fallet framkom önskemål om att utforma en temalekplats i parken som knyter an till Tungelstas historia. Här fanns förr mängder av handelsträdgårdar, tvätterier och torklador.

Nu kan besökarna ta del av historien på lekplatsen och upptäcka Cykel-Pelles verkstad med en charmig Volvolastbil från 1930-talet. De kan ta en titt i torkladan med kläder hängandes på tork eller klättra upp i Tornet som tidigare fanns på Skogshyddan och kika ut mot trädgårdsparken.

Läs mer i tidningen…

Som prenumerant kan du även läsa äldre nummer i vårt digitala arkiv.

i-Tree Sverige är ett nationsomspännande projekt där flertalet organisationer medverkar för att uppmärksamma trädens betydelse i våra svenska städer och tätorter. Totalt deltar 26 organisationer från Luleå i norr till Ystad i söder, där nio kommuner och tre bostadsbolag aktivt deltagit med inventeringsunderlag och följaktiga beräkningar för att ta fram tydliga värden för ekosystemtjänster i verktyget i-Tree Eco.

I takt med att de urbana landskapen växer och allt fler människor söker sig till städer och tätorter blir behovet av gröna miljöer påtagligt – dels som rekreativa, restorativa och estetiska inslag och dels för de tekniska egenskaper den gröna infra­strukturen kan bidra med.

Detta kan handla om möjligheter att minska luftföroreningar, fördröja dagvatten, binda och lagra kol, samt reglera temperaturer och vindförhållanden. Samtidigt kan det vara svårt att kommunicera dessa kapaciteter inom plan- och byggprocessen utan tydliga och platsspecifika ”bevis”, som kan mätas sig med exempelvis kvantitativa värden och siffror som oftast används för exempelvis byggnader och annan ”grå” infrastruktur. Även för att säkerställa en långsiktig förvaltning av våra urbana trädbestånd kan det behövas platsspecifika belägg på vad träden faktiskt bidrar med i en aktuell kommun.

Läs mer i tidningen…

Som prenumerant kan du även läsa äldre nummer i vårt digitala arkiv.