Flera av begravningsplatserna inom Borås kyrkogårdsförvaltning har låtit tala om sig de senaste åren. Askgravlunden Linnéan på S:t Sigfrids griftegård med dess vackra konstverk och utbyggnaden av Brämhults begravningsplats är två projekt som Lars Öhrn, kyrkogårdschef drivit starkt.

I maj skulle den stora kyrkogårdskonferensen hållits i Borås. Men liksom mycket annat ställdes den in. Därmed blev det inget studiebesök på den utbyggda begravningsplatsen i Brämhult eller den omtalade askgravplatsen på S:t Sigfrids griftegård i den södra delen av Borås. Men Tidskriften Landskap begav sig ändå dit och träffade Lars Öhrn.

Han går mot pension och gör sina sista månader som chef för kyrkogårdsförvaltningen, vilket han varit i över 15 år. Men han började som säsongsanställd redan 1978 och har sett kyrkogårdarna utvecklas. Inte minst S:t Sigfrids griftegård, som är den största begravningsplatsen i staden med sina drygt 30 hektar stora område.

Askgravlunden Linnéan
Här hade Lars Öhrn och han kollegor tänkt visa upp de nya delarna och då först och främst askgravlunden Linnéan som anlades 2012 och det kanske mest iögonfallande på platsen, konstverket ”Livets källa”, är skapat av skulptören Pål Svensson. Det är placerat på en av smyckningsplatserna där en bäck rinner ner till ”Evighetens ö”.

Läs mer i tidningen…

Som prenumerant kan du även läsa äldre nummer i vårt digitala arkiv.

Vargaslätten i Simlångsdalen, Halland, har väckts ur sin törnrosasömn. Det håller på att byggas ett Sigfrid Ericson museum och det grävs och beskärs i trädgården. ­Plantskolan Gerbianska har flyttat hit och dessutom arrangeras nästa vår en pion-utställning. Men magin får inte försvinna och det är enbart guidade turer som gäller i denna privata anläggning.

Höstfärgerna är på upphällningen, än lyser vissa av träden gula, röda och orange. Det är ungefär samma tid som när jag besökte Vargaslätten för första gången, för tio år sedan. Minnet av en fantastisk trädgårdsupplevelse, något utöver det vanliga som bara sker någon gång ibland sitter i. Och det går inte att bli besviken, det där speciella med den här platsen, som knappt går att beskriva men känns i kroppen finns kvar.

Då var det till stor del trädgårdsmästare Nils-Olof Nilsson från Halmstad som skötte om, utvecklade och bevarade träd­gården för eftervärlden. Ägare var familjen Westerberg. Nu är det Göran Johansson, entreprenör och bördig från trakten, som sedan 2013 äger Vargaslätten med dess parkliknande trädgård, hus och köksträdgård på totalt 16 hektar.

– Sigfrid Ericson var ett totalt blankt papper för mig, säger Göran Johansson som dock visste om Vargaslätten sedan barnsben.

Läs mer i tidningen…

Som prenumerant kan du även läsa äldre nummer i vårt digitala arkiv.