Ett ingenmansland med kriminalitet, otrygghet och utan någon funktion har förvandlats till en grön plats med utrymme för aktiviteter och umgänge. Köpenhamns kommun anlitade Bogl för upprustningsprojektet där ett av stadens socialt utsatta områden nu fått en identitet och som de boende i området känner stolthet över.

Kraftiga vibrationer och ett dån ljöd över hela Köpenhamn, den där dagen år 1964. Många trodde att det var en jordbävning som drabbat den danska huvudstaden, när gasverket i Valby exploderade. Varor föll i butiker så långt bort som i Nørrebro, en stadsdel fem kilometer bort och flera anställda i gasverket miste livet. Sedan dess har området där Valby Gasverk låg varit ödelagd, omgiven av en socialt utsatt stadsdel, järnväg och vägar.

– Det här är ett slitet område som ligger perifert i förhållande till centrum. Platsen har varit präglad av gasverket, kolverk och tung industri, berättar Jens Linnet kreativ chef och landskapsarkitekt och en av grundarna av den danska arkitektbyrån Bogl.

Den stora grönytan, där gasverket en gång låg, har stått öde eftersom det funnits planer på att skapa en motorväg här. Jens beskriver ytan som ett slags ingenmansland och att området blivit en plats för kriminalitet och som många upplevt otrygg.

Utmanande förutsättningar

Under 1970-talet byggdes bostadshus upp i snabb takt, utan någon genomtänkt stadsplanering, motsvarande det svenska miljonprogrammet. För några år sedan, 2016, blev Kulbanekvarteret ett av de områden som valdes till Områdesförnyelsen, ett program där Köpenhamns kommun och den danska staten går samman för att skapa en positiv utveckling i utsatta delar av staden.

Läs mer i tidningen…

Som prenumerant kan du även läsa äldre nummer i vårt digitala arkiv.

Med en titel som inte är skyddad kan det ha ganska olika innebörd att vara trädgårdsmästare. I fjärde avsnittet av artikelserien har vi besökt Katarina Lund, trädgårdsmästare på Torups slott som har Malmö stad som arbetsgivare.

Katarina Lund är relativt ny som trädgårdsmästare och arbetar sedan två år i Torups slottspark, en av flera kommunala besöksanläggningar i Malmö. Från början var hon formgivare men längtade efter odling och praktiskt trädgårdsarbete och omskolade sig på Skillebyholms Yh-utbildning.

Innan lunch har Katarina planterat ett körsbärsträd och skördat pumpor i köksträdgården. Hon har dokumenterat ett blomsterarrangemang på slottet åt en av kommunens kommunikatörer som vill lägga ut ett inlägg på Facebook inför helgen. Det har blivit dags att ta tag i nästa års verksamhetsplaner och snart väntar parkens specialitet, en valnötsfestival med allehanda aktiviteter för vuxna och barn. Tjänsten som trädgårdsmästare på Torups slott, strax utanför Malmö, är hennes första efter utbildningen.

– Jag längtade efter att jobba utomhus med något praktiskt och här har jag verkligen hamnat rätt, tycker Katarina som är intresserad av både kultur och historia.

Balans mellan praktiskt-vackert

I köksträdgården syns pumpor och grödor som kardon, sparrisärt, bondbönor och lök bland blommande tagetes, dahlior, zinnia och rosenskära. Murarna är byggda av återvunnet tegel från medeltiden och i framtiden ska här kompletteras med spaljerad frukt och nya rosbågar.

– Vår uppgift är att hålla kvar eller återskapa en ­autentisk känsla, men vi måste ändå hålla en balans mellan det praktiska och det vackra. Vi följer inte det historiska slaviskt, ibland använder vi moderna växter, fast med en historisk känsla, förklarar hon.

Läs mer i tidningen…

Som prenumerant kan du även läsa äldre nummer i vårt digitala arkiv.