Variation, grönska och plats för många att leka samtidigt. Det var några av önskemålen när skolgården på Rosendalsskolan i östra Göteborg skulle få en uppdaterad gestaltning. Idag sprudlar skolgården av liv – och det är inte bara skolbarnen som har glädje av den.

Rosendalsskolan från 1958 ligger i Björkekärr, en typisk och småskalig stadsdel från samma period. Efter drygt 60 år hade det blivit hög tid att rusta upp skolgården som vid det laget var rejält sliten, med öppna och utsatta ytor samt otillräckliga lekmiljöer för de 550 skolbarnen i årskurs F-6. Det blev dessutom ofta kö till de populäraste lekredskapen.

Uppdraget gick till Norconsult, ett konsultföretag inom samhällsbyggnad, och landskapsarkitekten Sigrid Olsson som också varit uppdragsledare på plats. Hon tog fram den nya planen tillsammans med skolan och träffade klassrepresentanter från både låg- och mellanstadiet flera gånger då de fick visa bilder och komma med önskemål.

När hon idag återvänder till skolgården efter slut­besiktningen 2019 kan hon konstatera att mycket blivit som hon hoppats och tänkt tillsammans med barnen och skolan.

– Jag undrade vad de ville göra på sin skolgård, inte vad de ville ha, minns hon när hon besöker Björkekärr och Rosendalsskolan.

Läs mer i tidningen…

Som prenumerant kan du även läsa äldre nummer i vårt digitala arkiv.

Vi som förvaltar eller arbetar med träd fattar varje dag beslut som, genom trädens långa livslängd, kommer ha stor påverkan långt in i framtiden. Trots detta är kunskapen om trädförvaltning ofta fragmentarisk, baserad på tradition snarare än forskning och beslut fattas ibland på bristfälliga grunder.

Detta gör även att vi tyvärr lätt går på försäljnings­taktiker eller helt enkelt glömmer bort att analysera om en åtgärd faktiskt haft önskad effekt. Det är lätt att lockas av produkter eller tjänster med löften om revolutionerande resultat. Det kan vara allt ifrån att en tillsats eller en ny jordblandning ökar trädens tillväxt eller att en beskärnings­teknik vitaliserar träden.

Många gånger uppvisas före- och efterbilder som visar resultatet av en viss behandling eller åtgärd, men sådana bilder kan vara missvisande och ge en överdriven bild av effektiviteten. Bilder fångar endast ett ögonblick och tar inte hänsyn till långsiktiga effekter eller andra påverknings­faktorer och såklart visas endast bilder på de lyckade resultaten.

Det är därför viktigt att inte bara förlita sig enbart på visuella bevis utan att också data kring exempelvis skottillväxt efter att behandlingen, inklusive eventuell etableringsskötsel, är slutförd och såklart att även be att få se exempel på när behandlingen inte fungerat. Om det är en produkt eller metod som använts under längre tid bör det även finnas kvantitativa mätningar och utvärderingar över tid som granskats av någon utomstående.

Läs mer i tidningen…

Som prenumerant kan du även läsa äldre nummer i vårt digitala arkiv.