VI1908-framsida150.jpg
VI-Butik_1904_framsida.jpg

Tidskriften Landskap

Välkommen till Tidskriften Landskap på webben! Här kan du som vanligt få ett axplock ur senaste numret av tidningen men nu kan du även läsa det senaste i bloggform. Anmäl dig gärna för att få nyheter direkt i din inbox!

 

Vår förhoppning är att du som läsare ska känna igen dig i våra artiklar, porträtt och reportage och att du kan hämta inspiration och hjälp att utveckla din roll i skapandet av våra nya landskap.

 

Glöm inte att gilla Tidskriften Landskap på facebook!
 

Redaktör Ann Richardsson

ann@viola.se

TL1907framsida150.jpg
Boka din
prenumeration
idag!

Tema

Cykling
& Lärande lek
Läs tidningen
digitalt!
instagram-logo.jpg
digitalannons_hemsida.jpg

Återvunna

plastförpackningar blir till lekplats

En lekplatstillverkare och Hässleholms kommun vill bidra till en bättre miljö. Ett samarbete som resulterat i Sveriges första lekplats där majoriteten av lekredskapen är av 100 procent återvunnen plast.

Venaparkens lekplats är platsen där det nu byggts upp en miljö med olika lekredskap av återvunnen plast. Men här finns även en tillgänglighetsanpassad sandlåda med bakbord i olika höjder samt en hinderbana av trä. Fallunderlaget är även det tillgänglighetsanpassat och tillverkat av naturlig kork, Corkeen Play från företaget Nordic Surface.

– Jag har väntat på att det skulle bli dags att renovera en lekplats i Hässleholm och att vi skulle få pengar till det, säger parkingenjör Christer Söderling som direkt tände på idén att använda återvunnen plast i lekredskap.

– Vi vill göra miljönytta, säger han.

 

Miljötänk rakt igenom

De har länge självklart arbetat med lekvärden när en lekplats ska byggas eller renoveras. Numera lägger de även till vilket material som kan användas för att minska belastningen på miljön. Och på lekplatsen i Venaparken blev det miljötänk från början till slut, allt från lekredskap till fallunderlag och källsorteringskärl med Hässleholms egna sopsamlarmonster. Budgeten låg på 1,5 miljoner kronor men slutsumman blev 1,2–1,3 miljoner kronor.

Tekniska förvaltningen där Christer Söderling är parkingenjör ansvarar för kommunens lekplatser, totalt 54 stycken och målsättningen är att fortsätta med arbetet att göra lekplatserna mer miljövänliga.

 

Tillverkningen

För fem år sedan började Kristian Gustafsson, vd för KPLN Design AB på allvar att experimentera och testa olika material av återvunnen plast från olika leverantörer. 

Han har följt debatten i några år kring problemet med sopor i naturen, inte minst i världshaven och till slut insåg han att något måste göras. Med inställningen att plasten i sig inte är problemet utan hur den hanteras började han fundera hur de som företag inom branschen kan bidra.

Först började de tillverka bänkar och utemöbler i 100 procent återvunnen plast.

– Vi ville sedan utöka sortimentet till att bygga hela lekställningar, gungor, klätterställningar med mera för att kunna erbjuda en större bredd till bygga hela lekplatser, säger han.

Idag har de en partner i Tyskland som tillverkar den återvunna plasten av främst livsmedelsförpackningar från hela världen. Dessa sorteras och processas till pellets som sedan blir till brädor, reglar, stolpar och andra profiler som sedan är basen i KPLN Designs produkter. Exempelvis används drygt 31 000 yoghurtförpackningar till att tillverka ett 1,47 meter högt lektorn.

– Det bearbetas som vanligt trä och det är förutsättningen för att det ska hålla, säger Kristian.

Läs mer i Tidskriften Landskap
 

UR SENASTE NUMRET:

Fler vintercyklister med sopsaltmetoden

18.10.2019

I somras påbörjades bygget av ett enormt stort insektshotell i Slottsträdgården i Malmö. Det dubbelsidiga insektshotellet är fortfarande under uppbyggnad och förväntas sluta på en längd av 47 meter och 1,28 meter högt.

– De befintliga, pyramidformade insektshotellen vi...

18.10.2019

Agneta Stake har efter närmare 40 år som vd och ägare av Nola lämnat över sitt vd–skap till systersonen Henrik Edlund. Henrik tillträdde sin post 1 oktober. Agneta kommer dock att fortsätta sitt arbete i Nola tillsammans med Henrik, sina döttrar och företagets medarbet...

18.10.2019

Det blev en lyckad start för landskapsingenjörsutbildningen som i höst för första gången startade på SLU Ultuna i Uppsala. Det treåriga programmets 35 platser fylldes snabbt och dessutom finns 60 på reservplats.

Det treåriga programmet finns sedan tidigare i Alnarp men...

16.09.2019

Rölunda Gård och Nordiska Trädgårdar har tagit initiativet till ett nytt pris. Målet är att främja och sprida kunskap om jorden och hur den kan brukas på ett hållbart och ekologiskt sätt. Det kan också vara att man på ett nyskapande sätt skapar gröna miljöer av något s...

16.09.2019

Göran Nilsson har fått årets Dalecarlicapris som årligen delas ut av Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare, FSS, till en person som betyder mycket för trädgårdsnäringen.

Göran är agronom och journalist med...

16.09.2019

Kan kontorsarbete utomhus bidra till ett mer hållbart, innovativt och hälsosamt arbetsliv? 

Det är en frågeställning som Malmö stad och Malmö universitet har tittat på i det interaktiva forskningsprojektet StickUt Malmö. Under två år har det utforskats och utvärderats h...

24.06.2019

Den 24–26 september är det dags för Elmia Park och i år satsar Elmia än mer på att bli en bred mötesplats och samlas kring orden Anlägga, Växa och Attrahera. Med de orden sammanfattas den process som ligger till grund för utvecklingen av grönare ute- och stadsmiljöer o...

24.06.2019

Den 2 oktober anordnas den andra Europeiska konferensen om ekosystemprogrammet i-Tree i Malmö. Utöver svenska föreläsare kommer inbjudna från bland annat Australien, Mexiko, USA, Nederländerna och Storbritannien för att dela med sig av sina erfarenheter under endagskon...

20.05.2019

Runt om i landet börjar urnor och rabatter frodas så smått på gator och torg. Blomsterprogram finns i en mängd kommuner och i Stockholm invigdes årets blomsterprogram i mitten av april på temat Skogen – en hyllning till den stadsnära skogen och årets färgskala är vitt,...

20.05.2019

Karin Wågström har fått ArtDatabankens Naturvårdspris 2019 för arbetet med att bekämpa almsjukan på Gotland. Karin insåg tidigt almsjukans hot och samtidigt möjligheten till bekämpning i och med Gotlands isolerade läge. Tack vare Karin har almsjukan hittills hållits i...

Please reload

För att fler ska fortsätta att cykla in i den kalla årstiden krävs det en bra vinterväghållning av cykelvägar. En metod som blir allt vanligare i kommuner är sopsaltning och den har visat sig öka cyklandet under vintern.

 

Att kunna cykla året om innebär hälsofrämjande fördelar för den som annars befinner sig i en stillasittande vardag. Så kallad sopsaltning av cykelvägar verkar göra så att fler väljer cykeln på vintern, visar en studie från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Vägförhållandena med sopsaltning i förhållande till plogning och sandning blir mycket bra, i bästa fall lika bra som barmark, menar forskningsledare på VTI, Anna Niska:

– De kommuner som har börjat sopsalta kan inte gå tillbaka till det vanliga sättet eftersom cyklisternas förväntningar ökar eftersom de ser hur bra det kan bli. Linköping har tillämpat metoden i många år men när Stockholm började med det växte intresset även i resten av landet. Nu är det ett trettiotal kommuner som antingen gör mindre försök eller i stor omfattning gått över till att sopsalta.

 

Traditionell sandning vs sopsaltning

Med traditionell sandning används stenkross som ibland riskerar att ge punkteringar på däck och leda till slirolyckor när snön smält bort. Eftersom stenkrosset kan ligga kvar en bit in på vårkanten ger det vid barmarksförhållanden försämrad friktion och ett dåligt underlag att cykla på.

Vid sopsaltning används roterande borstar för snöröjning och för halkbekämpning läggs saltlösning med torrt eller befuktat salt på ytan. Spridning av saltlösning med dysor ger ett jämnare resultat men vid låga temperaturer och stor mängd nederbörd kan en tallriksspridare vara att föredra som gör det möjligt att lägga torrt eller befuktat salt.

– Det är viktigt att se till att saltlösningen är mättad, 23 procent natriumklorid upplöst i vatten. För lite salt i lösningen kan göra att den fryser, säger Anna.

 

Sopsaltning egentligen inget nytt

Metoden med sopsaltning är något som Anna har forskat kring under hela hennes yrkesverksamma liv. De första försöken gjordes redan 1999 i Linköping då hon i en doktorsavhandling försökte svara på frågan om barmarksförhållanden på vintern kunde leda till att fler väljer cykeln vintertid.

De som bodde i försöksområdet var mycket nöjda och om cyklisterna visste att huvudstråken var sopsaltade valde de att cykla i större utsträckning. Eftersom kommunens resultat var positiva fortsatte de att sopsalta viktiga huvudcykelstråk och successivt har kommunens enda maskin utökats med flera fordon.

 

Forskning idag

Anna försökte ta forskningen vidare och sökte medel till detta men då intresset var svalt lades arbetet på hyllan.

– Det dröjde tio år innan vi blev kontaktade av Stockholm stad och fick i uppdrag att göra utvärderingar under vintern. Vi gjorde då mätningar av stickprovskaraktär under några veckor med före– och efter resultat och följde upp med förarna om deras erfarenheter rent tekniskt vad som kunde förbättras, förklarar Anna

Läs mer i Tidskriften Landskap
 

Barnen har snabbt hittat till lekplatsen vid Venaparken i Hässleholm med klätterställningar och annat av återvunnen plast.

Vintercyklandet har ökat på de sopsaltade cykelstråken i Stockholm.

Nästa nummer...
är ute den
29 november

TIDSKRIFTEN landskap
Tejarps Förlag AB

Tejarps Gård, 233 76 Klågerup

Kontakt
040-40 86 80

ann@viola.se​

Webb
Gunilla Lindberg

info@lime.nu

Subscribe for Updates

© 2017 Tejarps Förlag