Gjutjärn på kyrkogård – en hotad kulturskatt

04.12.2015

På de flesta begravningsplatser i vårt land finns kors, urnor, gavelhällar och staket i 1800-talets ”innematerial” – gjutjärn. De har under en lång tid betraktats som kulturhistoriskt ointressanta. Men på senare tid har de börjat ses med nya ögon, som unika exempel på tidig svensk industrihistoria bevarade i sin ursprungliga miljö.

 

En närmast respektlös blandning av stilar och motiv är utmärkande för gravvårdarna i gjutjärn. Här samsas kristna symboler med allmogemotiv och gestalter ur antik mytologi. Inte sällan reste förmögna familjer stora monument på kyrkogårdarna för att manifestera sin betydelse även efter sin död. På det sättet fick gravvårdarna i gjutjärn också ett tidsdokument över ett framväxande borgerskap.

 

Idag är dock gjutjärnet på kyrkogårdarna hotat från många håll. Tidens tand gnager och det pågår en handel med material på auktioner och i antikhandeln. Dessutom har dokumentationen varit bristfällig och ursprunget är inte sällan höjt i dunkel. Många formgivare var anonyma även om det finns en och annan känd person, som Carl Milles, Ivar Tengbom och Gunnar Asplund som ritat staket, grindar och räcken i gjutjärn.

 

För den som

vill veta mer finns rapporten ”Gravanordningar av gjutjärn”, skriven av kulturhistoriken Ritwa Herjulfsdotter. Den finns att hämta som pdf på www.svenskakyrkan.se/1264043

 

Källa. Svenska Kyrkans arbetsgivarorganisation.

Urna på gavelhäll, Billingsfors i Dalsland.

Foto: Ritwa Herjulfsdotter

 

 

 

Taggar:

Please reload

Senaste nytt

Piet Oudolf ger området kring Gasklockan liv

06.12.2017

1/10
Please reload

Läs även

24.06.2019

Please reload

Arkiv
Please reload

Sök i taggarna
Please reload